Britta Persson

Jag har aldrig blivit kallad något speciellt av familjen. Hemma har jag bara varit Britta, i stort sett. Visst, de kallade mig Britta-bus när jag var liten, men det gills inte riktigt. I grundskolan hade jag inte heller något speciellt smeknman. I alla fall inget som hängde med under en längre period.

När jag började gymnasiet blev det dock ändring. Redan under de första veckorna fick jag heta Biffen. Fråga mig inte varför, men så blev det. Eftersom att vi, tro det eller ej, var två stycken Britta i MK05 började alla i klassen så småningom att kalla mig för Biffen. Till och med vissa lärare. Och det sitter i än i dag. Jag kan inte minnas sist någon i mitt gymnasiegäng kallade mig för något annat.

När jag började på universitetet fick jag heta mitt riktiga namn igen. Men ganska snart började det dyka upp smeknamn även i Kalmar. Mycket tack vare att jag bodde med en viss Lisa... Britney och Skritten är väl de namn som kom först. Britney för att det är rätt likt mitt riktiga namn (och för att jag var ett riktigt Britney-fan när jag var yngre) och Skritten för att Lisa tyckte attt min cykel var långsammare än hennes. Skritta = när en häst går långsamt. Ja ni fattar. Efter tre år i Kalmar har dessa smeknamn utvecklats till bland annat Skritney, Skritta och Britt.

Så, vad ville jag egentligen säga med detta inlägg? Bra fråga. Kärt barn har många namn, I guess.